Andra inspelningen av Lärlabbet

Första inspelningen av Lärlabbet genomförde jag utan ha kollegor med mig, även det var spännande förstås och fina reaktioner nu när programmet sänts. Men vilken skillnad det var att göra en inspelning med kollegor! Så roligt att få prata om vår egen verksamhet, vara konkreta, jordnära och dessutom ha ordentligt med tid att prata med varandra. Märkligt egentligen att vi ska behöva resa bort för att det ska ske… I vilket fall som helst är det väldigt givande att få chans att prata om saker vi tycker är viktiga. Den här gången var syftet med programmet dessutom specifikt om mitt eget forskningsområde, lärande för hållbar utveckling, och hur det kan genomföras i praktiken.

1994 infördes lärande för hållbar utveckling i våra svenska läroplaner i grundskola och gymnasium. Trots att det är 23 år sedan har undersökningar visat att det ännu inte är genomfört i landets alla kommuner. För varje år som går ser den som är observant på vad som händer i världen kopplat till miljö, hälsa, ekonomi och samhällsstrukturer att behovet av denna form av undervisning dessvärre växer sig allt större. Lärande för hållbar utveckling är en undervisning som är ämnesövergripande, den utgår från demokratiska arbetsformer och individens handlingskompetens, siktar mot framtidsfrågor med relevans för såväl lokala som globala frågor. Det finns numera gott om resurser att använda i undervisningen, men den springande punkten verkar vara bristen på gemensam planeringstid för att kunna väva in det i skolans alla ämnen. På min skola tycker jag nu vi har kommit ganska långt, och jag ser nya framsteg varje år. Det kan därför vara intressant att gräva i vad som egentligen behövs för att lärande för hållbar utveckling ska kunna gå från en teoretisk formulering till praktisk verkstad. Märk väl att dessa kortfattade slutsatser jag beskriver nedan är grundade i forskningsresultat insatt i vår egen undervisningspraktik, men förhoppningsvis kan en del vara överförbart även till andra skolor.

Kollegiets vilja till samarbete. Detta har ett starkt inslag av motivation, och den professionsforskning som vi stödjer oss emot här pekar på vikten av att eleverna reagerar positivt på förändringar som genomförs i undervisningen. När vi prövar en förändringar och ser att elevers lärande och motivation ökar blir vi benägna att fortsätta. Inte så knepigt att ta till sig, eller hur? Vad det gäller samarbete behöver vi också lära oss varandras kursplaner till viss del. Då kan vi ganska snabbt se att vi delar många undervisningsmål och centralt innehåll, och samarbetet blir ganska givet.

Skolledningens tillit till pedagogernas förmåga att bedriva undervisning av hög kvalitet. Det här menar jag är avgörande för all skolutveckling, och i arbetet med lärande för hållbar utveckling kan det visa sig som att det avsätts tid för att pedagogerna ska kunna prata sig samman om det ämnesmässiga innehållet. På ett högstadium med 17-20 undervisningsämnen är detta en rejäl utmaning. Hur ska vi hinna ses för samarbete allesammans? Digitala verktyg hjälper oss att dela dokument smidigt så vi kan bidra asynkront. Mötestid kan säkerligen fokusera mer på samtal än vad som är fallet nu, många ärenden borde vi kunna lösa digitalt på varsitt håll, vara välförberedda när vi väl ses. Med andra ord borde vi kunna flippa våra arbetslagsmöten mycket mer än vad vi gör idag.

Lärarens relationella kompetens. Att läraryrket är mångfasetterat råder det föga tvivel om.  Ämneskunskaper, relationell förmåga, ledarskap, alla skattas det högt, inget kan tas bort för att någon ska kunna verka som lärare på långsiktig bas. Men jag tänker på ett viktig del i ledarskapet, och det är att successivt släppa taget och låta eleven bli mer självständig i takt med ökande ålder. På högstadiet tycker jag mig se att det är något vi behöver påminna oss själva, eleverna och elevernas vårdnadshavare om. En ungdom behöver lära sig stå på egna ben, ta ansvar, lita på sin egen (handlings)kompetens och även ta konsekvenserna av sitt eget handlande. Detta kan vara en utmaning i ett samhällsklimat där vi lastat över mycket av individens ansvar för ex barnuppfostran på samhället. Samhället är förstås vi själva, och när det gäller lärande för hållbar utveckling blir det väldigt tydligt hur mycket som hänger på våra egna dagliga val och vår livsstil. Då behöver vi nå den unga människan med ett skarpare artilleri än faktabombardemang, det behövs dessutom engagemang, motivation, attitydbearbetning. Framför allt behövs det framtidstro och lösningsfokus. Och det är där jag ser hur vår skola är på en löftesrik väg.

Elevinflytande. Högstadieelever har många tankar och visioner. Men de är fortfarande för unga för att få rösta i politiska sammanhang. De är därför i mina ögon en underutnyttjad resurs i en skola som i vårt nuvarande system bygger på tät faktakoll och mätning av vad eleverna lär sig. De stora målen med att bidra till en bättre värld hamnar lätt i skymundan. Min bild är att när ungdomarnas inneboende kraft släpps fri så kan det ske underverk med motivation, lärande och engagemang. Att öka inflytande kräver dessutom att vi som lärare tar ett steg tillbaka. Vi behöver ge utrymme för ungdomarnas ambitioner att lösa de problem som de möts av varje dag i media och i sin närmiljö. Nyhetsrapporteringar är inte kända för att ha positiva nyheter som löpsedelsrubriker, och med den debatt som pågår kring alternativa fakta tillkommer en dimension av intensifierad källkritik dessutom. Att vara ung och dagligen påminnas om allt negativt som sker tror jag är förödande för den växande hjärnan. I skolan har vi därför ett stort ansvar att visa på goda exempel där människans insatser lett till förbättringar. Det kan vara exempel från flera områden, som ozonskiktets återhämtning, nya vacciner, digitala hjälpmedel för funktionshindrade, skyddade miljöer för rödlistade arter. Med stöd av exempel som visar att det går om vi anstränger oss kan det samlas kraft för att ta itu med de utmaningar som återstår. Många frågor paketeras dessutom  i ”kris”-format: klimatkrisen, börskrisen, boendekrisen, flyktingkrisen, alla blir de sammantaget till synes oöverstigliga hinder som kan dölja den positiva framtidstro som kan finnas.

Resiliens och förmåga att ta motgångar.Skolan som system behöver även bearbeta en annan aspekt av våra nutida utmaningar, nämligen att det är viktigt att kunna ta motgångar på ett konstruktivt sätt. Motgångar som kan grundas i en idealbild av hur en lyckad människa ska vara och se ut, press att komma in på rätt gymnasium, press att få jobb, att få en familj att vara funktionell. Det är dessutom alltför lätt att kränka varandra i en avidentifierad digital miljö, nätmobbning är ett faktum. Förmågan att ta motgångar är avgörande för att kunna anpassa sig i en föränderlig värld. Det här blir också alla undervisningsämnens ansvar och med en backspegel på drygt 30 år i skolan ser jag att den här typen av frågor är minst lika avgörande som tydlig undervisning för framgång i ämnesstudierna.

Alla dessa frågor representerar olika aspekter av hållbar utveckling:social, ekologisk, ekonomisk hållbarhet. Ingen av de tre delarna kan förloras, alla behöver vara i balans. I grundskolan behöver vi hjälpa varandra över ämnesgränserna för att klara av detta. Eftersom jag undervisar i naturvetenskap och teknik ligger det nära till hands att den ekologiska hållbarheten har sin huvudsakliga hemvist där. Den sociala hållbarheten har en lika given huvudsaklig hemvist i de samhällsvetenskapliga ämnena. Den ekonomiska hållbarheten behandlas tydligast i hem- och konsumentkunskap och i samhällskunskaperna. Men ingen av dessa områden klarar att bära helheten själv. Så slutsatsen måste bli att undervisningen får högre kvalitet om NO/tk samarbetar med engelska,svenska, matte, bild, idrott och hälsa, slöjd, moderna språk, samhällsvetenskapliga ämnen, matematik, musik, hem- och konsumentkunskap, dvs alla mina ämneskollegor. Tillsammans kan vi göra skillnad på riktigt.

 

 

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s