Vad jag lärde mig av skolledare från Ontario

Det finns skolsystem i världen som lyckas bättre än andra. Vi tittar på Finland (jag ska till Åbo om två veckor) och vi tittar på Kanadas utvecklingsarbete. Idag har vi besök av skolledare från Ontario, en delstat med 13 miljoner invånare och en skolsystem som både liknar och skiljer sig från oss. Framför allt ser jag att värdegrundsfrågorna och synen på vad skolan bör åstadkomma, bland annat School Effectiveness Framework,  sammanfaller. Många forskningsresultat de använder är liknande med våra och ganska självklara för oss som arbetar med utbildningsvetenskap. De är däremot inte lika självklara för de som beslutar om hur skolan ska se ut i Sverige. Ett gap som är viktigt att fylla! Det viktigaste budskapet idag är definitivt ”If not know , when?” som handlar om hur avgörande det är att skolledarna är med lärarna när det kompetensutveckling, jobbar tillsammans. Andra delar som lyfts för framgång är ämnesövergripande samarbeten och långsiktighet i ledarskapet. Goda exempel från skolor som jobbar mer undersökande (activity based learning) i matematik liknar mycket av den montessoripedagogik jag själv använder.

Våra gäster  Norah Marsh (Associate Director) and France Thibault (Superintendent)från från Ottawa-Carleton District School Board var väldigt praktiknära. Många oneliners ”we´re teaching students what they already know” utifrån behovet av att göra förtester. ”It´s no magic that we learn better if we do it more hours” utifrån behovet av att öka undervisningstiden. Det kan framstå som självklarheter, men hur omsätts de i praktisk handling? Jag tänker på vårt arbete med formativt förhållningssätt som vi använt de senaste fem åren. Jag tänker på det jag startat i höst med att lägga veckans ”alla” 200 minuter NO/tk samtidigt, vilket dels minskar antalet lektionsstarter/avslutningar vilka stjäl tid, dels ökar möjligheten för exkursioner, företagsbesök och samarbeten.

Idag är det en lång rad forskningsresultat som redan är ganska väletablerade i vår kontext: Fullan, hargreaves, Katz, Dweck, Hattie. Det är alltså ingen rocket science.

Det är dock väldigt viktigt att alla dessa närvarande 100 skolledare i Gbg som fattar besluten om vilken riktning vår skolutveckling ska ha verkligen tänker på vad forskningsresultat betyder i praktiken. Att tiden skapas för det kollegiala lärandet- oavsett om det sker i form av learning studies, lärgrupper eller Läslyft. Att skapa tid betyder enligt de besökande skolledarna att annat tas bort för att skapa nytt utrymme, för vi har de resurser och ramar vi redan har.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s