Skolbesök i East Palo Alto

Idag fick jag omvärdera privatskolor i Kalifornien. Vi har besökt East Side, en internatskola, 300 elever, med 100 som bor där mer eller mindre hela tiden, även helger. Området är en stark kontrast till Palo Alto tvärs över motorvägen, en av landets rikaste områden kant i kant med ett utsatt område. Det var en knockout att möta rektorernas enorma engagemang i att skolans största uppdrag är att hjälpa de utsatta. De har ett tätt samarbete med Stanfords lärarutbildning och det är högt värderat att arbeta på skolan. Vi besökte olika matematiklektioner på olika nivåer: calculus, arithmetic, geometry, algebra. (Den här nivågrupperingen är kontroversiell även i USA) Vi var också med på en kemilektion, en lektion i spansk litteratur och en lektion i retorik på engelskan. Lärarna var genomgående mycket skickliga på att hålla igång varenda elev, dialog, formativt förhållningssätt, tydlighet. Nästintill inga datorer, det digitala verktyg som används mest är dokumentkamera för att papper/pennahändelser ska synas i hela klassrummet. Eleverna hjälper varandra, pratar lågmält, läraren stämmer av att alla är med på tåget. Väggarna fyllda med affirmationer och uppmaningar till hårt arbete.I ett klassrum vandrar lärarens hund omkring. Flera lärare är utbildade på Stanford.

Denna lärandemiljö utstrålar hårt arbete och vilja att lyckas, eleverna vinner ofta utmärkelser, går vidare till college, oftast som den första i sin familj. Att vara mitt i silicon valley och möta så få digitala hjälpmedel förvånar mig, och ger en anledning att fråga lärarutbildarna om deras syn på saken. Genomgående svara de att digitala verktyg enbart ska användas om de tillför lärandet något, inte för dess egen skull. Det är störst fokus på att lära att lära: ställa kritiska frågor om hur vi vet det vi vet, källkritik, förståelse av grundläggande principer i tex matematik.

Det är väldigt givande att prata med studenterna på lärarprogrammet. De har VFU varje förmiddag på sin skola, åker sedan till universitetet för seminarier, ibland ganska långa resor. Intensiv utbildning! De har en mycket nära relation till sin lokala lärarutbildare och sin lärarutbildare från universitetet, får åtminstone 9 besök under utbildningsåret. Eftersom de har läst sina ämnen och blivit antagna i konkurrens med många andra är de stolta för att vara ”steppies”. Och årsavgiften är 45 ooo dollar…

Vi träffade studenterna på eftermiddagen, tillsammans med två doktorander som höll i en matematikdidaktisk genomgång om bedömningsmatriser, intensivt och blandat med matematikproblem att lösa. Det är engagerade doktorander likaså, det verkar som om alla inblandade är väl pålästa om vad alla andra i personalen gör. De stämmer av och delar information, något jag tror vi skulle kunna förbättra ordentligt hemma.

En av USA:s mest kända historiadidaktiker, Sam Wineburg, hade en timmes ”show” för oss, det var definitivt underhållande och ingen tvekan om vad han tyckte om (bristen på) källkritik hos många nutida mer eller mindre digitala medborgare. Stanford söker tillsammans med Uppsala universitet forskningsmedel kring detta digital citizenprojekt, spännande att följa det om det blir av!

Nu väntar en kväll med alla mail , läsa artiklar och ha koll på mina elevers arbeten på google drive.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s