Svaret på alla frågor är kompetensutveckling

Jag förbereder nu morgondagens möte med mina chefer om hur stadsdelens långsiktiga kompetensutvecklingsplan bör se ut. Att få påverka kompetensutvecklingen är enligt min mening det viktigaste uppdraget som jag har i min lektorstjänst. Jag har stark forskning att luta mig mot och har också skaffat stabila utvärderingsunderlag från de 100 lärare som arbetar i Centrums skolor.

Forskning inom professionsutveckling undersöker hur människor inom en yrkeskategori förändrar sina kompetenser. En sådan kompetensutveckling beskrivs ofta med stöd av olika metaforer, till exempel som en kompetensstege i fem olika nivåer av novis, nybörjare, kompetent, skicklig och expert (Berliner, 2001; Dreyfus & Dreyfus, 1986). En expertlärare kännetecknas till exempel av att kontinuerligt reflektera över sin undervisning, mer eller mindre automatiserat. Dessutom sker detta med en följsamhet till allt som sker, och med en bred repertoar av metoder samt en förmåga att snabbt agera och förändra.
Det finns i forskningen ett flertal sätt att beskriva framgångsrik undervisning och hur lärare utvecklas i sitt yrke och det finns här anledning att använda begreppet lärares professionella kapital (professional capital, Hargreaves & Fullan, 2012). Resonemanget om ett professionellt kapital tydliggör hur lärarskicklighet kan bero på flera bakomliggande faktorer. Det professionella kapitalet består av mänskligt, socialt och beslutskapital (human, social, decisional capital) och bidrar på så sätt med ett sammanvägt uttryck för flera delar av lärares kompetenser, kollegiets betydelse och lärares autonomi. Det mänskliga kapitalet pekar mot den enskilde lärarens kompetenser. Dessa kompetenser kan omfatta ämneskunskaper, didaktiska och relationella kompetenser för att nämna några. Det sociala kapitalet berör hur en grupp och ett system fungerar tillsammans. På så sätt tas hänsyn till läraryrkets beroende av hur kollegor och skolledning interagerar. Hargreaves och Fullan menar att inga reformer kan genomföras förrän det blir ett kollektivt projekt. Beslutskapitalet används som en indikator på hur den enskilde läraren kan fatta beslut om den egna undervisningspraktiken. Sådana beslut är en indikation på lärarens handlingsutrymme och ett mått på professionens autonomi vad det gäller till exempel metodval.

Forskning relaterad till formativ bedömning framhåller ofta lärarens kompetenser. Undervisningens kvalitet beror dock enligt Wiliam (2013) på flera faktorer utöver lärarens kompetens, som till exempel läroplanens kvalitet, lärarens förutsättningar att planera undervisningen, resurser, kollegor, skolledare och samhällets stöd. Det framhålls genomgående i olika forskningsöversikter att undervisning av hög kvalitet kräver en hög lärarkompetens (Hattie, 2009).
Clarke och Hollingsworth (2002) belyser i sin modell av lärares professionella utveckling (interconnected model of teacher professional growth) hur fyra domäner interagerar med varandra; en extern, en personlig, en professionell och en konsekvensdomän. Den externa domänen består av styrdokument, kollegor, kompetensutveckling och andra företeelser kopplade till omvärlden. Den personliga domänen består av lärarens kunskaper och värderingar. Den professionella domänen består av lärarens undervisningspraktik. Konsekvensdomänen består av de framträdande resultaten av undervisningen, till exempel elevers förmågor. Men Clarke och Hollingsworth (2002) visar att en och samma situation kan resultera i olika respons från olika lärare beroende på vad de värderar som viktigt. Denna oförutsägbara respons gör enligt Clarke och Hollingsworth att effekterna av lärares kompetensutveckling är svårbemästrade och svåra att göra generaliserbara. De framhåller dock kontinuiteten, det vill säga ett avståndstagande från engångsinsatser om lärares kompetensutveckling. Clarke och Hollingsworth menar även att det är avgörande för framgångsrik professionsutveckling att läraren inte betraktas som någon som ska ”förändras”. Läraren är inte ett objekt som behöver utvecklas, det är en redan befintlig kompetens som behöver växa. I en studie av Harlow (2008) framhålls även att lärare måste vara motiverade för just den iscensatta kompetensutvecklingen för att den ska ha positiv effekt. Kompetensutvecklingen måste till exempel ha potential att kunna förbättra de områden som lärarna själva identifierat som svåra i sin praktik.
Lärares professionsutveckling beskrivs ofta i forskning om hur lärare utvecklas tillsammans, kollegialt lärande. Det kollegiala lärandet kan visa sig i flera olika former och med flera olika benämningar. Det som utmärker en kollegial lärandesituation är att den är strukturerad, långsiktig, praxisnära och oftast har en handledare som kan ge återkoppling (Timperley, 2008, 2011). Forskning av Compton och Jones (1998) ger ytterligare stöd för att det är det kollegiala samarbetet och den reflektiva processen som är grunden för framgångsrikt utvecklingsarbete.

Den första internationella studie om kompetensutveckling för lärare som Sverige deltagit i heter TALIS 2013 (The Teaching and Learning International Survey). I denna studie finns data från 34 länder med sammanlagt 106 000 deltagande lärare och från Sverige finns data från 3300 lärare och rektorer. Syftet med TALIS är att identifiera gynnsamma undervisningsmiljöer för att på så sätt främja elevers lärande (Skolverket, 2014). Studien har fokus på kompetensutveckling och återkoppling på undervisning. Resultaten visar på många intressanta jämförelser, och med kompetensutvecklingsfrågan i fokus framträder särskilt att svenska lärare erhåller internationellt sett få kompetensutvecklingsdagar per år då de genomgår kurser, enskilt eller tillsammans med kollegor. Dessutom är en internationellt sett stor andel svenska lärare inte behöriga i alla ämnen de undervisar, synligt i tex teknikämnet med 34% ämnesobehöriga och praktiska/estetiska ämnen med 41% ämnesobehöriga. TALIS 2013 är med de internationella jämförelserna en viktig rapport för många skolhuvudmän och citeras ofta i olika forskningssammanhang relaterade till lärares kompetensutveckling. Genom TALIS 2013 visas även belägg för att kollegialt lärande ökar lärares självtillit och arbetstillfredsställelse.

I morgon kommer min reflektion från mötet, ser fram emot en bra diskussion!

Och bilden är från kompetensutveckling jag varit med om på CERN, jag var där en vecka i oktober 2015, oerhört lärorikt!

Clarke, D., & Hollingsworth, H. (2002). Elaborating a model of teacher professional growth. Teaching and Teacher Education,18, 947 – 96.
Compton. V. & Jones, A. (1998). Reflecting on Teacher Development in Technology Education: Implications for Future Programmes. International Journal of Technology and Design Education, 8, 151–166.
Dreyfus & Dreyfus (1986). Mind over Machine. Oxford: Blackwell.
Hargreaves, A. & Fullan, M. (2012). Professional capital. Routledge.
Harlow, D.B. (2008). From learning physics to teaching physics: what transfers? Proceedings, the National Research in Science Teaching (NARST) annual meeting. Baltimore, MD.
Hattie, J. (2009). Visible learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London and New York: Routledge.
Göteborgs Stad. (2015). Kompetensförsörjningplan 2015-2020.
Skolverket (2014). TALIS 2013. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3293
Timperley, H. (2008). Teacher professional learning and development. Educational Practices Series 18. International Academy of Education: Brussels.
Timperley, H. (2011). Realizing the power of professional learning. London: Open University Press. Wiliam, D. (2013). Att följa lärande. Lund: Studentlitteratur.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s